Jag lever som en gud här. Har ett bra jobb, bra vänner och egen lägenhet mitt i Zug. Med mitt liv är fullt, FULLT, med planering och saker att göra. Saker jag vill göra. Detta resulterar i att jag i princip aldrig använder telefonen för att kommunicera annat än med de som tar sig tid och ork att skriva till mig. Jag har aldrig varit en speciellt social människa, och om än jag förbättrat mitt sociala intresse och sociala kunskap har jag fruktansvärt svårt att hålla kontakt via text, inte ens en liten rad där jag frågar alla mina vänner hur de mår. Fruktansvärt dåligt. Och med tanke på att jag lever i ett annat land än där jag har vänner så drabbar det ju som bor kvar i Sverige. Jag vill bara tillägna detta inlägg till att be om ursäkt till alla mina vänner därute som jag så sällan kontaktar idag. Alla. Från djupet av mitt hjärta. Jag vet att det är dåligt av mig, och att mycket ligger på mina axlar, och jag vet att jag inte har tid eller ork att börja kontakta alla mina vänner och hålla kontakten vid liv. Jag mår lite dåligt över detta. Men ni ska veta att jag älskar er trots att jag inte skriver eller dylikt.
Jag tänker på er. Och jag älskar er.
0 kommentar(er)
